Stress är inte längre ett tillfälligt tillstånd i det moderna arbetslivet – för många har det blivit ett kroniskt tillstånd. I takt med att kraven ökar och återhämtningen minskar ser vi hur kropp och själ säger ifrån. Det som börjar som trötthet eller sömnsvårigheter riskerar att utvecklas till långvarig psykisk ohälsa.
Enligt Försäkringskassans årliga rapport, som nyligen uppmärksammades i en artikel publicerad på SVT:s webbplats den 13 januari 2026, ligger sjukskrivningar för psykisk ohälsa fortsatt kvar på historiskt höga nivåer.
Särskilt tydligt är detta inom vård, skola och omsorg, yrken där de anställda – och där majoriteten är kvinnor – dagligen arbetar nära andra människor och bär ett stort ansvar, ofta på bekostnad av sin egen hälsa.
Tiotusentals sjukskrivna – stress dominerar
I september 2025 var 92 100 personer sjukskrivna för psykiatriska diagnoser såsom stressrelaterad ohälsa, ångest och depression. Det är en ökning med 11 procent jämfört med 2019. Trots en mindre minskning av pågående sjukfall det senaste året, omkring tre procent, bedöms nivån fortfarande som alarmerande hög.
Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg har i samband med rapporten betonat att detta inte kan ses som ett trendbrott. Snarare har den psykiska ohälsan stabiliserats på en nivå som i sig är djupt problematisk – och som riskerar att normaliseras om inget förändras.
Kvinnors hälsa i obalans
Statistiken visar också en tydlig könsskillnad. Cirka 70 procent av sjukfallen gäller kvinnor, och bland kvinnor är stressrelaterad psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Mest utsatta är kvinnodominerade kontaktyrken inom omsorg, vård och skola – arbetsmiljöer där höga emotionella krav kombineras med tidspress, personalbrist och begränsat inflytande.
Ur ett holistiskt perspektiv är detta tyvärr inte förvånande. När empati, ansvar och ständig tillgänglighet blir grundförutsättningar i arbetet, utan motsvarande utrymme för återhämtning, hamnar nervsystemet i konstant beredskap. Kroppen befinner sig i ett konstant stresstillstånd, medan själen långsamt töms på energi.
Ett högt pris – för individen och samhället
Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än många andra sjukdomstillstånd. Under 2024 stod stressrelaterad psykisk ohälsa för 22 procent av de totala utgifterna för sjukpenning i Sverige – motsvarande 9,9 miljarder kronor.
Men bakom varje siffra finns en människa. En kropp som inte längre orkar. En själ som tappat sin riktning. Ett arbetsliv som gått från mening till överlevnad.
Samtidigt pekar Försäkringskassan på att en stor del av dessa sjukskrivningar hade kunnat förebyggas. Med bättre arbetsvillkor, rimligare belastning och långsiktiga satsningar på hållbar arbetsmiljö skulle både mänskligt lidande och samhällskostnader kunna minska avsevärt.
Balans är inte en lyx – det är en förutsättning
Ur ett holistiskt hälsoperspektiv är budskapet tydligt: hälsa skapas inte genom att individen ensam ska ”lära sig hantera stress”, utan genom att hela systemet stödjer balans. Arbetsliv, privatliv, kropp och själ är oupplösligt sammanlänkade.
När arbetsmiljöer systematiskt skapar obalans påverkas inte bara den enskilda individen – utan hela samhällets välmående. Att investera i mänskliga, hållbara arbetsvillkor är därför inte en kostnad, utan en nödvändig grund för framtidens välfärd.
Holistisk balans – från stress till livskraft
Verklig förändring börjar när vi slutar se stress som ett individuellt misslyckande och istället förstår den som ett symptom på obalans. När arbetslivet tillåter återhämtning, mening och mänskliga gränser kan kroppen slappna av, själen få utrymme – och människan återknyta till sin livskraft.
Ett hållbart samhälle byggs inte av utbrända människor.
Det byggs av balans.
Foto: Pexels
