HelhetsBalans Att läsk inte är särskilt bra för oss, det vet nog de flesta, men ändå kan kroppen nästan ropa efter det. Varför är det så? Och många av oss har nog någon gång känt det där akuta suget efter något sött, fett eller salt, trots att vi vet att det inte är bra för oss i längden.
Så varför är ultraprocessad mat och snabbmat så lockande, och vad kan vi göra för att stå emot frestelsen?
Om vi tittar på mat ur ett evolutionärt perspektiv, så levde våra förfäder i en tid där mat ofta var en bristvara. De behövde äta det som fanns tillgängligt, vilket ofta innebar energirika livsmedel, eftersom det gav mest “energi för pengarna” i form av kalorier som behövdes för att överleva. Tänk dig bär, nötter och frön – näringsrik mat som gav kroppen den energi den behövde.
I dag lever vi i en helt annan värld där vi har överflöd av mat, men mycket av det vi äter är inte längre näringsrikt. I stället domineras vår kost ofta av ultraprocessad mat, fullproppad med socker, salt och ohälsosamma fetter. Det är inte konstigt att våra kroppar, som evolutionärt sett är programmerade att söka efter energirika livsmedel, lockas av dessa moderna varianter.
Anledningen till att vi ofta suktar efter ultraprocessad mat ligger djupt rotad i hjärnans belöningssystem. Dessa livsmedel är designade för att trigga våra “må bra”-känslor genom att stimulera dopamin, en signalsubstans som får oss att känna oss glada och tillfredsställda – åtminstone för stunden. Det här är samma belöningssystem som aktiveras när människor använder droger såsom kokain, vilket förklarar varför vi kan känna oss beroende av vissa typer av mat. När vi äter söta och feta livsmedel får vi en snabb dopaminkick, vilket skapar en ond cirkel av att vilja ha mer.
Men vad vi ofta glömmer är de långsiktiga konsekvenserna av den här typen av ätande. Ultraprocessad mat, snabbmat och halvfabrikat kan inte bara skada vår kropp fysiskt genom att till exempel påverka tarmfloran negativt, utan den kan även påverka vår psykiska hälsa.
Att regelbundet konsumera ultraprocessad mat kan leda till inflammation i kroppen, vilket i sin tur påverkar vårt mående negativt. Du kanske känner dig tillfredsställd i några minuter efter att ha ätit en påse chips, men det är inte ovanligt att den känslan snabbt övergår i nedstämdhet och ångest.
När vi känner oss stressade eller oroliga är det dessutom lättare att ta till snabba lösningar i form av den ultraprocessade maten. Detta beror på att stress aktiverar hjärnans vanecentra, vilket gör det svårare att bryta gamla mönster. I de här situationerna börjar kroppen producera grelin, ett hormon som ökar vår hunger, särskilt efter kaloritäta livsmedel. När vi sedan tillfredsställer vårt sug, släpps dopamin ut i kroppen igen, och det här upprepade “belöningssystemet” förstärks ytterligare, och detta gör att det är lätt att fastna i detta mönster.
En annan viktig substans i det här sammanhanget är serotonin, också känt som “må-bra-hormonet”. Vissa av de livsmedel vi suktar efter, särskilt de som är rika på kolhydrater, kan öka serotoninnivåerna i kroppen. Detta ger oss en kortvarig humörhöjning, men precis som med dopaminet, följs detta ofta av en dipp som gör att vi känner oss ännu mer nere än innan.
Leptin, ett annat hormon, spelar också en avgörande roll. Leptin är ansvarigt för att signalera till hjärnan att vi är mätta och att vi ska sluta äta. Men när vi konsumerar ultraprocessad mat kan denna signalering störas. Om vi ofta äter sådan mat kan vi utveckla något som kallas leptinresistens, vilket innebär att kroppen slutar reagera på leptinsignalerna och vi fortsätter äta trots att vi egentligen är mätta.
Så varför fortsätter vi att äta mat som vi vet inte är bra för oss? En stor del av svaret ligger i hur maten vi äter är designad. Snabbmatsföretag spenderar enorma summor pengar på att göra sina produkter så smakrika och lockande som möjligt. De arbetar intensivt med att utveckla konstgjorda smaker, tillsatser och färgämnen för att göra maten mer aptitlig och attraktiv. De fokuserar på allt från konsistens till utseende och doft för att se till att vi vill ha mer. Och de lyckas.
Men matindustrin kommer inte att sluta med detta – det är upp till oss som konsumenter att ta kontroll över våra matvanor. Hur gör vi då för att stå emot suget? Ett bra första steg är att välja naturlig mat från grunden i stället för den processade. Ät apelsinen i stället för att dricka apelsinjuicen som ofta innehåller tillsatt socker och saknar fibrer. Fibrer är inte bara mättande, de hjälper också till att hålla vårt sug i schack. Ett annat knep är att se till att vi dricker tillräckligt med vatten. Hunger och törst kan ibland blandas ihop i hjärnan, så nästa gång du känner ett sug efter snabbmat eller processad mat, testa att dricka ett glas vatten först.
Att bryta vanan att ständigt känna suget efter ultraprocessad mat kräver medvetenhet och disciplin. Det är en resa som börjar med små steg, och ju mer vi lär oss om hur våra kroppar och hjärnor fungerar, desto bättre rustade är vi att göra medvetna val.
Nästa gång suget efter en påse chips slår till, fråga dig själv om det verkligen är chipsen du behöver – eller om det kanske bara är ett glas vatten, ett mål mat, eller en liten stunds vila som kroppen egentligen efterfrågar.
Foto: Pexels/Pixabay
