HelhetsBalans Ekonomiskt våld är ett samhällsproblem som länge förblivit i skymundan, men dess konsekvenser är både djupgående och långvariga för de som drabbas.
Nyligen har det framkommit att minst var åttonde kvinna i Sverige har utsatts för ekonomiskt våld av en partner, en siffra som belyser problemets omfattning och allvar. Trots detta erkänns inte ekonomiskt våld som ett eget begrepp i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, vilket väcker frågor om statens engagemang och effektivitet i att bekämpa denna form av våld.
Ekonomiskt våld kan ta sig många uttryck. Det kan handla om att en partner tar fullständig kontroll över hushållets ekonomi, vilket innebär att kvinnan förlorar insyn och inflytande över sina egna eller gemensamma finanser. Det kan också innebära att partnern skuldsätter kvinnan genom att ta lån eller krediter i hennes namn utan samtycke, vilket leder till ekonomiska bördor och en försämrad kreditvärdighet. Vidare kan det handla om att begränsa kvinnans möjligheter till utbildning eller arbete, vilket hindrar henne från att bli ekonomiskt självständig och därmed ökar hennes beroende av partnern. Detta skapar ett liv och en situation där kvinnan känner stor maktlöshet, begränsning och utan egenmakt över sin egen tillvaro, något som ytterligare försvårar för henne att lämna en destruktiv relation.
Sverige ratificerade 2014 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen. I denna konvention erkänns ekonomiskt våld som en egen form av våld i hemmet. Trots detta nämns inte ekonomiskt våld i den nationella strategi som Sverige antog 2017 för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Detta innebär att det saknas ett tydligt ramverk och riktlinjer för hur myndigheter och organisationer ska arbeta med att identifiera, förebygga och hantera fall av ekonomiskt våld.
Mot denna bakgrund har Riksrevisionen beslutat att granska statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Syftet med granskningen är att utvärdera om staten arbetar effektivt för att motverka denna form av våld och att identifiera eventuella brister i nuvarande strategier och åtgärder. Resultaten av granskningen förväntas presenteras i en rapport under april 2025. Det är av yttersta vikt att denna rapport leder till konkreta åtgärder och en uppdatering av den nationella strategin för att inkludera ekonomiskt våld som en central del.
Experter och forskare inom området betonar vikten av att erkänna ekonomiskt våld som en egen kategori av våld. De påpekar att utan ett sådant erkännande riskerar statens övergripande arbete mot mäns våld mot kvinnor att vara ofullständigt och ineffektivt. För att på allvar kunna bekämpa ekonomiskt våld krävs det att staten tar ett helhetsgrepp om problemet. Det innebär att inkludera ekonomiskt våld i relevanta strategier och policyer, att öka medvetenheten hos myndigheter och allmänhet samt att säkerställa att drabbade kvinnor får det stöd och den hjälp de behöver för att återfå sin ekonomiska självständighet.
Utöver de juridiska och politiska åtgärderna är det också viktigt att samhället i stort blir mer medvetet om vad ekonomiskt våld innebär och vilka konsekvenser det har. Utbildningsinsatser och informationskampanjer kan spela en avgörande roll i att förändra attityder och öka förståelsen för problematiken. Det är också av stor vikt att yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård samt rättsväsende får adekvat utbildning för att kunna identifiera tecken på ekonomiskt våld och ge rätt stöd till de drabbade.
För att effektivt bekämpa ekonomiskt våld krävs det en samlad insats från hela samhället. Det handlar om att skapa en kultur där sådana handlingar inte tolereras och där kvinnor känner sig trygga att söka hjälp utan rädsla för stigmatisering eller ytterligare repressalier. Genom att erkänna och adressera ekonomiskt våld som en allvarlig form av övergrepp kan vi ta ett steg närmare ett jämställt samhälle där alla individer har rätt till ekonomisk frihet, självbestämmande och egenmakt över sitt eget liv.
Foto: Pexels
