Många som vill gå ner i vikt söker ofta snabba lösningar genom dieter och bantning, men forskning visar att dessa metoder sällan leder till hållbara resultat. I stället krävs ett helhetsperspektiv där vi tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar kroppsvikt, och där målet är att skapa långsiktiga förändringar som är hållbara över tid.
Traditionellt har övervikt och fetma betraktats som ett resultat av en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Denna syn på övervikt har lett till en kultur av dieter och bantning där individen uppmanas att minska sitt kaloriintag för att gå ner i vikt. Även om denna metod kan fungera på kort sikt, är det numera välkänt att majoriteten av de som bantar går upp i vikt igen inom ett par år. I många fall lägger man på sig ännu mer än vad man ursprungligen gick ner. Bantning sätter kroppen i ett tillstånd av stress där den svarar genom att sänka ämnesomsättningen och öka hungerkänslorna, vilket gör det näst intill omöjligt att hålla den uppnådda vikten på längre sikt.
Ett mer effektivt sätt att hantera övervikt är att förstå att orsakerna till övervikt ofta är komplexa och mångfacetterade. Det handlar inte bara om vad vi äter, utan också om hur vi lever och vilka förutsättningar vi har i vårt dagliga liv. Faktorer som stress, sömnbrist, sociala och ekonomiska omständigheter samt genetiska förutsättningar spelar alla en viktig roll i hur vår kropp reagerar på mat och hur mycket vi väger.
Att komma till rätta med övervikt kräver att vi ser på vår livsstil som en helhet. Ett av de första stegen mot en långsiktig lösning är att släppa fokus på att snabbt gå ner i vikt och i stället koncentrera sig på att skapa hälsosamma vanor. Dessa vanor bör vara hållbara och realistiska.
Till exempel är regelbunden fysisk aktivitet viktig, men det behöver inte handla om extrem träning. Att hitta en aktivitet som man tycker om och kan utföra regelbundet, som promenader, simning eller dans, kan ha stor betydelse för hälsan och vikten. Och det är inte intensiteten i träningen som är avgörande, utan att den blir en del av den dagliga rutinen.
Kosthållningen är också central, men det handlar inte om att följa strikta dieter eller eliminera specifika livsmedel. I stället bör fokus ligga på att äta näringsrik och balanserad mat som ger kroppen det den behöver för att fungera optimalt. En kost rik på grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och hälsosamma fetter hjälper till att hålla blodsockret stabilt och minska känslan av hunger. Det är också viktigt att inte förbjuda sig själv från att äta vissa livsmedel, eftersom detta ofta leder till en negativ spiral där suget efter det förbjudna istället blir ännu starkare.
Samtidigt som fysisk aktivitet och en balanserad kost är viktiga komponenter i en hälsosam livsstil måste vi också ta hänsyn till de mentala och känslomässiga aspekterna av övervikt. Många som kämpar med sin vikt gör det inte enbart på grund av matvanor, utan också på grund av känslomässigt ätande. Stress, ångest och depression kan alla leda till att man söker tröst i maten, vilket kan göra det svårt att hålla en stabil vikt. Därför är det viktigt att utveckla strategier för att hantera dessa känslor på andra sätt än genom att äta. Mindfulness, meditation, terapi eller en professionell samtalskontakt kan vara effektiva verktyg för att skapa en bättre relation till mat och till sitt eget känsloliv och sina tankar.
En annan viktig aspekt är att omgivningen och samhället påverkar våra matvanor och vår hälsa. I dagens samhälle är det ofta enklare att få tag på kaloririk och näringsfattig mat än på hälsosamma alternativ, och vi lever i en miljö som främjar stillasittande beteenden. Att vara medveten om dessa faktorer kan hjälpa oss att göra medvetna val kring vår kost och vår aktivitet, men det krävs också större förändringar på samhällsnivå för att stödja individer i att leva hälsosammare liv.
För att lyckas med en långsiktig förändring är det också viktigt att ha realistiska förväntningar. Snabba resultat är sällan hållbara, och det tar tid att förändra vanor som funnits under lång tid. I stället för att fokusera på att nå en viss vikt, bör man sträva efter att må bättre, både fysiskt och psykiskt. Viktnedgång kan vara en bieffekt av en hälsosammare livsstil, men det är inte alltid nödvändigt att gå ner i vikt för att förbättra hälsan.
En annan viktig insikt är att varje person är unik, och det som fungerar för en individ kanske inte fungerar för en annan. Det finns ingen universallösning på övervikt, och det är därför viktigt att vara lyhörd för sina egna behov och förutsättningar. Att arbeta med sitt eget välmående kräver en individuell strategi där man testar sig fram till vad som känns rätt och fungerar i längden.
Bantning och ett fokus enbart på kaloriräkning är en ineffektiv och kortsiktig metod för att hantera övervikt. I stället bör fokus ligga på att skapa hållbara förändringar i livsstilen, där fysisk aktivitet, balanserad kost och psykisk hälsa är i centrum. Det handlar om att förstå överviktens orsaker – att gå till roten – och att inte enbart se det som en fråga om ‘kalorier in och kalorier ut’. För att nå en varaktig förändring krävs ett helhetsperspektiv där man tar hänsyn till både fysiska, psykiska och känslomässiga faktorer, och där målet är att förbättra livskvaliteten snarare än att nå en specifik siffra på vågen.
Foto: Pexels/Pixabay