HelhetsBalans Metakognitiv terapi, eller MKT som det ofta förkortas, är en relativt ny terapiform som utmanar traditionella kognitiva terapier genom att fokusera på hur vi tänker, snarare än vad vi tänker. Det handlar alltså om att undersöka våra tankemönster och hur dessa påverkar vårt psykiska välmående. Metakognition betyder “tänkande om tänkandet”, och det är precis vad denna terapiform handlar om: att förstå och reglera sina egna tankeprocesser.
I stället för att försöka ändra på de negativa tankarna i sig, som man ofta gör i traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT), så undersöker MKT varför vi fastnar i negativa tankeprocesser och grubblande. Tanken är att våra bekymmer inte uppstår enbart på grund av negativa tankar, utan för att vi lägger för mycket tid och energi på att älta och oroa oss. Enligt MKT är det alltså inte tankarna själva som är problemet, utan snarare vårt förhållande till dem.
Hur började metakognitiv terapi?
Metakognitiv terapi utvecklades på 1990-talet av den brittiska psykologen Adrian Wells. Den kom som ett svar på att många traditionella terapiformer, såsom KBT, visserligen var effektiva för många, men att det fanns individer som inte fick tillräckligt goda resultat. Wells observerade att många patienter kunde fastna i ett ständigt ältande och oroande trots att de arbetade aktivt med att förändra sina negativa tankar. Det fick honom att fråga sig om det kanske inte var tankarna i sig som var problemet, utan vår tendens att överanalysera och fastna i dem.
Grundprinciper i metakognitiv terapi
Den centrala idén i MKT är att det inte är tankarnas innehåll som gör oss ångestfyllda eller deprimerade, utan hur mycket tid vi ägnar åt dem. En av de viktigaste målen i terapin är därför att lära sig att bryta vanan att fastna i ett överdrivet grubblande eller oroande. Här fokuserar man istället på att utveckla en annan typ av uppmärksamhet – en “friare” form där man låter tankarna passera utan att fastna i dem.
MKT bygger på tanken att vi har olika slags metakognitiva övertygelser, som i sin tur styr hur vi hanterar våra tankar. En vanlig metakognitiv övertygelse kan till exempel vara att man tror att man måste analysera och grubbla för att lösa problem, eller att oro hjälper till att förbereda sig för framtida utmaningar. Problemet är dock att denna typ av tänkande leder till att vi fastnar i ett evigt tankesnurrrande. Genom MKT lär man sig att dessa övertygelser faktiskt inte är hjälpsamma, utan tvärtom förvärrar problemet.
Grubblande och oro – två sidor av samma mynt
Två av de mest centrala begreppen i MKT är “grubblande” och “oro”. Grubblande handlar ofta om att älta det förflutna: “Varför gjorde jag så?” eller “Vad kunde jag ha gjort annorlunda?” Oro däremot är framtidsinriktat: “Tänk om något går fel?” eller “Hur ska jag klara mig om detta händer?” Även om grubblande och oro fokuserar på olika tidsperspektiv, har de en sak gemensamt: de får oss att fastna i tankar som ofta inte leder någon vart. En person som till exempel lider av depression kan fastna i en spiral av självförebråelser, där de ältar sina egna tillkortakommanden om och om igen. Detta skapar mer lidande och gör det svårare att bryta sig ur det negativa sinnestillståndet. MKT syftar till att hjälpa individen att minska tiden de ägnar åt sådant grubblande.
I terapi arbetar man mycket med något som kallas “kognitivt uppmärksamhetssyndrom” (CAS), vilket är en modell för att beskriva hur dessa processer fungerar. CAS inkluderar det ständiga övervakandet av tankar, det vill säga när vi aktivt letar efter negativa tankar eller känslor att fokusera på, och vårt automatiska behov av att försöka lösa eller förstå dem. Detta är den “metakognitiva fällan” som MKT försöker bryta.
Tekniker inom MKT
En av de mest använda teknikerna i metakognitiv terapi är “detached mindfulness” (på svenska: distanserad medvetenhet), som innebär att lära sig observera sina tankar utan att gå in i dem. Istället för att analysera eller kämpa emot negativa tankar, uppmuntrar terapeuten patienten att betrakta tankarna som något tillfälligt, som kommer och går. Tanken är att tankar är just bara tankar, inte fakta eller något som man behöver ta på för stort allvar. Genom att utveckla denna distanserade inställning kan man börja bryta mönstret av oro och grubblande.
En annan viktig teknik är att ifrågasätta de metakognitiva övertygelserna. Terapeuten hjälper patienten att identifiera dessa övertygelser och sedan ifrågasätta dem. Om en person till exempel tror att oro hjälper dem att vara mer förberedd, kan terapeuten ställa frågor som: “Har du verkligen upplevt att oro hjälper dig att lösa problem? Eller gör det dig bara mer stressad?” Målet är att skapa insikt i att dessa övertygelser är kontraproduktiva och att det är möjligt att släppa dem.
För vilka problem är MKT effektivt?
Metakognitiv terapi har visat sig vara effektiv för en rad olika psykiska problem. Framförallt har det varit framgångsrikt vid behandling av ångest, depression, tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Det kan också hjälpa personer som lider av social fobi eller paniksyndrom.
En stor fördel med MKT är att terapin oftast är relativt kortvarig. I många fall kan patienter uppleva betydande förbättringar efter bara 8-12 sessioner. Det beror på att MKT går direkt på kärnan av problemet – själva tankeprocesserna – snarare än att fastna i detaljer kring enskilda negativa tankar eller känslor.
Metakognitiv terapi erbjuder ett nytt och effektivt sätt att hantera psykiska problem, särskilt för de som fastnar i ältande och oro. Genom att fokusera på hur vi tänker, istället för vad vi tänker, hjälper MKT individer att bryta negativa tankemönster och återfå kontrollen över sina liv. Terapeuten lär ut strategier som syftar till att minska den tid och den energi som ägnas åt negativa tankeprocesser, vilket i sin tur leder till bättre psykiskt välmående.
Om du har provat andra terapiformer utan framgång, kan MKT vara ett intressant alternativ att utforska. Det kan vara det första steget mot att återta kontrollen över ditt psykiska mående och dina tankar, och samtidigt minska den börda som ständigt ältande och oro kan skapa.
Foto: Pexels
